Pernilla Lundbergs reflektion.

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) belyser att barnen ska få möjlighet att konstruera med hjälp av olika material och att förskolan ska inspirera barnen till att våga samt vilja utforska omvärlden. Första gången som jag hörde talas om storyline var i denna kurs, tidigare hade jag aldrig stött på det arbetssättet. Mina första tankar kring storyline var att det kändes komplicerat och kanske riktade sig mer mot äldre skolbarn än just förskolebarn. Men under arbetet med vår storyline har jag lärt mig att förstå vad det innebär och hur det kan användas som en bra ingång för barn att kunna utforska olika delar av sin omvärld. Jag tycker att storyline kan belysa olika delar, beroende på vad man väljer att rikta in sig på – i vårt fall hållbar utveckling med fokus på bilars utsläpp, nedsågning av träd samt källsortering. Barnen får även erfara olika material i tillverkning av karaktärerna, föremålen och miljöerna och om man som pedagog varierar materialen och sätten att skapa, så kan det finnas något som passar alla barn. Vilket i sin tur kan göra detta meningsfullt och även lustfyllt.

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) poängterar även betydelsen för barnens inflytande i verksamheten. När barnen tillsammans med pedagoger får bygga upp en berättelse och skapa karaktärer samt miljöer anser jag att det blir konkret, spännande och förhoppningsvis väldigt givande för barnen. Barnen blir inte presenterade något färdigt och skräddarsytt som pedagogerna har gjort i förväg, utan barnen är den viktiga delen för att arbetet ska kunna fortskrida – deras inflytande är grunden! Däremot kan pedagogerna uppmärksamma vad barnen har för intressen just nu och välja att rikta in arbetet på det, men att det är barnen som sedan ska ges möjlighet till skapandet av berättelsen genom sina tankar, idéer och tidigare erfarenheter samt kunskaper. Ett hjälpmedel i detta kan vara nyckelfrågorna, som kan utveckla barnens tankeprocess och tillsammans i grupp kan det bli olika betydelsefulla samtal.

Björklund (2014) beskriver värdet och behovet av att samtala kring vad vi gör och varför vi gör det. Om barnen inte ges möjlighet till att kunna reflektera och skapa sig en förståelse för exempelvis källsortering, kan det nästintill bara bli en vana och den meningsfulla handlingen med det uteblir. Att använda storyline som arbetssätt anser jag innehåller frågor så som hur, vad och varför. Det ges möjlighet till reflektion och att kunna samtala, men då är det grundläggande att jag i min yrkesroll som pedagog också tar emot barnens tankar och funderingar. Att jag bemöter barnens frågor på ett nyfiket sätt och om barnen undrar något som jag inte kan eller vet – då kan vi ta reda på det tillsammans. Jag anser att det är viktigt som pedagog att våga se alla dess möjligheter som storyline kan innebära och att man även sammanvävar det med omvärlden genom att till exempel besöka en återvinningsstation.

Jag har lärt mig att storyline är något som kan anpassas beroende på ålder och inte enbart riktar sig till äldre skolbarn – så som jag trodde i början av arbetet. Att använda sig av detta arbetssätt är något som jag vill se mer utav i förskolan och jag vill definitivt själv nyttja dess tillgångar som kan ha en positiv inverkan på verksamheten. Storyline kan varieras på alla möjliga vis och när barnen ges delaktighet samt inflytande via sina tankar samt fantasin, så menar jag att det kan vara en värdefull resurs i barnens resa gentemot ett livslång lärande.

Victoria Flinks reflektion

Något som jag vill börja med att säga är att jag personligen är positiv till att arbeta med storyline, detta efter att jag själv fått en större förståelse i hur de kan användas både före, under och efter aktiviteten. Dock var jag först skeptisk till hur arbetet skulle gå till och hur man skulle kunna arbete med detta speciellt i de lägre åldrarna på förskolan. Något som jag under arbetets gång lärt mig är hur man kan bearbeta innehållet för att passa såväl yngre som äldre barn. Samtidigt ser jag även möjligheterna att utmana barnen i deras tidigare erfarenheter kring ämnet, i vårt fall källsortering. Genom att arbeta med storyline tror jag att pedagoger kan fånga barnens uppmärksamhet genom exempelvis upplägget där barnen får en aktiv roll, samt att barnen kan fundera, diskutera, problematisera och tillverka. Samtidigt finns det nyckelfrågor med som kan utmana barnen i deras tänkande, de får även en möjlighet att tillsammans med andra barn och pedagoger synliggöra deras tankeprocess, detta genom att tillsammans utforska området både med material, funderingar och olika miljöer. I läroplanen (Skolverket, 2010) för förskola kan man läsa hur förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar förmåga att skapa med hjälp av olika material, samt att förskolan ska vara en trygg plats för barnen och att verksamheten ska vara rolig och lärorik så att grunden till ett livslångt lärande byggs upp. Och det är något jag tror att storyline kan hjälpa till med, detta eftersom storyline kan användas till alla områden som pedagoger väljer att fokusera på, det gäller bara för pedagoger att se de möjligheter storyline arbetet kan tillföra barnen.

När det kommer till vårt valda område om källsortering så tänker jag även på hur vi kan visa barnen hur materialen som finns med i berättelsen och de material som hamnar i naturen kan påverka både oss människor och miljön. Något som jag fann intressant var något som Johan Rockström nämnde om att vi gärna förfinar miljöproblemen som finns så att det inte ska upplevas som så negativt. Dock måste förskola börja någonstans för att belysa problemen, och genom att kombinera storyline med andra aktiviteter tror jag att man kan skapa ett engagemang och nyfikenhet hos barnen som kan medför att deras förståelse för ämnet blir större samt att det kan medföra att ämnet inte upplevs som komplicerat och därigenom kan de få en positiv upplevelse.

Björklund (2014) talar bland annat om vad återvinning och återanvändning av föremål kan medföra, exempelvis att föräldrar, verksamhet och barn tillsammans kan bidrar till att sortera föremål som finns i vår vardag. Detta tror jag även kan medföra att en koppling mellan förskola och hemmet blir tydligare eftersom sommarbetet mellan dem finns.

Jag vill även lyfta en sak med storyline och det är att man kan få in många olika ämnen och aspekter. Några av de aspekter som man kan se i vår storyline är relationen mellan mamman och barnen, demokrati, vänskap, solidaritet och inflytande och genom att kombinera olika faktorer i berättelsen kan olika saker upptäckas. 

//Victoria Flink

Johan Rockströms sommarprat i P1 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/571827?programid=2071 

Reflektion by Anna Lundgren:

Det första jag tänker på kring min egen lärprocess, i arbetet med vår storyline, är att jag lärt mig vad  storyline innebär och hur det går till att arbeta med en storyline. Jag tror att storyline är bra då du kan bredda och tänka fritt på vilket syfte det ska vara med arbetet, som i detta fall när vår egen storyline handlar om bland annat källsortering, koldioxid och nedsågade träd (hållbar utveckling). Nyckelfrågor får sedan barnen att tänka steget längre, varför något händer, vad som händer och hur något händer. Även att nyckelfrågor är öppna frågor där barnen svarar fritt utifrån deras tankar. En storyline är både pedagoger och barn delaktiga i då pedagogerna planerar en början och ett slut och barnen skapar berättelsen däremellan. Karlsson (2014) förklarar att få vara delaktig och ha inflytande är en del i det demokratiska arbetet vi har i förskolan. Barnen får vara delaktiga och ha inflytande i sin storyline, vilket jag anser är bra för då arbetar vi också demokratiskt, vilket jag anser är grundläggande i förskolan. Då får vi in den hållbara utvecklingen på flera sätt och jag tror att det blir extra roligt för barnen när de får vara med och skapa berättelsen då den är egengjord av barnen själva. Detta arbetssätt när barnen får vara med och skapa berättelsen blir lustfyllt, spännande och intressant för barnen tror jag. När det finns en början och ett slut som barnen har att hålla sig emellan tänker jag också kan vara till hjälp för de yngre barnen så de har en ram att hålla sig innanför och inte gör att de svävar iväg för långt. I barnens skapande av berättelsen får de använda sig av sin fantasi och kreativitet. Barnens fantasi och kreativitet anser Björklund (2014) vara en viktig resurs att ta vara på. Mycket fantasi krävs för att barnen ska kunna komma på hur sagan ska byggas upp från början och till slutet med händelser, samt vilka karaktärer och miljöer som ska finnas med. Barnen behöver också vara kreativa för att skapa allt som de tänkt ska vara med i deras storyline så barnen får ihop material till berättelsen.

Slutligen vill jag bara lägga till att jag anser det är enkelt att få med många delar ur läroplanen i ett storyline arbete. Detta anser jag leda till att vi pedagoger tillsammans med barnen kan arbeta med storyline i alla möjliga olika ämnen. Björklund (2014) skriver att läroplanen är full av bra innehåll för att arbeta med hållbar utveckling, vilket vår storyline handlar om. Demokrati, delaktighet och inflytande, förståelse för naturen, att skapa och konstruera, respekt för miljö och så vidare nämns bland annat av Skolverket (2010). Jag har lärt mig att det går att få med mycket bra delar ur läroplanen i ett storyline arbete och som i vår situation när det handlar om hållbar utveckling finns det mycket att plocka ur läroplanen som är passande att tänka på. Jag vill gärna prova på att göra en storyline tillsammans med barn ute i förskolan någon gång då jag tror att planeringen vi gjorde skulle kunna förändras på ett helt annat sätt när barnen får komma med sina olika idéer. Det kommer därför bli spännande att få prova på att genomföra ett storyline arbete tillsammans med barn.

//Anna Lundgren

Emelie Fyhrs reflektion.

Jag anser att Storyline är ett intressant och spännande projekt för både pedagog och för barnen. Barnen får verkligen en chans till att få känna sig både delaktiga och får känna att de har inflytande i aktiviteten. Det är viktigt att våga släppa spärrarna och låta barnen få vara med och bestämma och vara en del av konstruktionen av berättelsen. I läroplanen (skolverket, 2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Det anser jag att barnen får utveckla genom att de får testa på flera olika tekniker och material när de hjälper till att bygga bakgrund och karaktärer för berättelsen. Björklund (2014) hävdar att det är viktigt att tillsammans samtala om det vi gör, då barnen kan få en djupare förståelse för hållbar utveckling. Det anser jag att pedagoger och barnen får göra under ett Storyline arbete eftersom nyckelfrågorna bidrar till en hel del diskussioner som får barnen till att reflektera och fundera med oss och med varandra. På vägens gång kan barnen själva också komma med en hel del frågor till oss som de tänker på och då är det viktigt att vi pedagoger är lyhörda och försöker ta tillvara på det tillfället då barnen själva kommer med frågor och funderingar. Det som är så bra med Storyline är att det går att använda till näst intill vilket ämne man vill. Jag anser att det är ett bra sätt att arbeta med just för att barnen oftast tycker att det är väldigt spännande med något nytt och att det är spännande när de själva får vara med och konstruera den.  Det blir ett roligare sätt för barnen att lära sig och få mer kunskap på. Barnen får även använda sig väldigt mycket av sin fantasi när de får vara med och bestämma vad deras karaktärer ska vara för något och även när de får vara med och bestämma hur bakgrunder och andra saker ska se ut som ska vara med i berättelsen. Verksamheten ska ge utrymme för barns egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus och utomhus” (Skolverket, 2010,)

Min egen lärprocess är att jag får våga släppa på tyglarna och släppa in barnen i besluten och i konstruktionerna till projektet. Jag anser även att det är viktigt att jag låter alla barn få vara med och delta i aktiviteten för att inte något barn ska känna sig utanför eller känna att den inte är tillräckligt duktig för att få vara med. Vilket kan vara känslor som uppstår hos barnen när vissa barn inte får delta i aktiviteten medan andra barn får det. Det är inte bara barnen som får utveckla och använda sin fantasi utan de är även jag som pedagog som får lära mig att ta användning av min fantasi och försöka komma på hur berättelsen ska vara och vad den ska handla om och komma på frågor som kan ställas till barnen. Det är viktigt att kunna ta till sin fantasi och vi får även lära oss mycket ifrån barnen genom att höra hur de tänker och reflekterar. Vi pedagoger ska ta tillvara på fantasin och kreativiteten hos barnen då det är en viktig resurs (Björklund, 2014).

Avslutningsvis så anser jag att det har varit ett väldigt roligt arbete att få göra och det ska bli kul att få testa detta inte bara inom hållbar utveckling utan också få testa på inom andra ämnen och områden. Jag längtar tills jag får komma ut och jobba på förskolan och få testa på detta med barnen. 

/Emelie Fyhr

Reflektion!

Vi anser att storyline kan vara ett intressant arbetssätt i den pedagogiska verksamheten, då barnen kan få inflytande och delaktighet i arbetet genom att dem får vara med och påverka berättelsens uppbyggnad. Läroplanen för förskolan belyser att alla barn ska få ett inflytande i arbetssätt och verksamhetens innehåll (Skolverket, 2010). Barnen ges möjlighet till delaktighet genom att alla barn få vara med oberoende på åldern och kön. Alla barnen ska ges möjligheten att använda sin kreativitet och fantasi, samt få testa på olika tekniker i sina konstruktioner. Enligt Björklund (2014) ska vi pedagoger ta vara på fantasin och kreativiteten hos barnen då det är en viktig resurs. Det anser vi är viktigt eftersom den fantasin som barnen oftast besitter är så mycket bredare än vad vår fantasi hos vuxna är. Barnens fantasi kan vara en stor hjälp för oss vuxna och pedagoger genom att barnen får vara med och ha inflytande om vad som ska göras på förskolan och exempelvis vad för tema de ska arbeta med. Det är viktigt att vi inte glömmer bort att vi kan få många goda idéer från barnen.

Vi ser också möjligheten till att barnen får utveckla sitt samarbete parvis, i grupper samt även skapa på egen hand. Samarbetsövningar anser vi är bra för barnen eftersom de kommer att ha nytta av det under hela deras skolgång, vilket då är bra att de får testa på redan i förskolan. Att barnen får arbeta enskilt är också positivt då de på egen hand får använda sin kreativitet och fantasi till att skapa någonting alldeles eget och unikt utan att bli påverkade av någon annan. Barnen ges även möjligheten att få utveckla både sin finmotorik och grovmotorik genom att exempelvis gå i skogen, plocka skärp samt i skapandet av berättelsens olika konstruktioner.

Vi har fått en förståelse för vad storyline är, vad det handlar om samt hur man kan använda sig av det med en barngrupp. Vi har lärt oss att arbetet med hållbar utveckling inte behöver vara ett djupt ingående arbete, utan att det räcker med att plocka in mindre delar i vardagen på förskolan som exempelvis plocka skräp i skogen, sedan sortera och då tillsammans diskutera om varför vi gör detta. Björklund (2014) hävdar att det är viktigt att tillsammans samtala om det vi gör, då barnen kan få en djupare förståelse för hållbar utveckling. Om vi inte pratar med barnen om varför vi gör det så kan de vara svårt för dem att förstå innebörden och det kan bidra till att barnen inte tar med sig den förståelsen hem från förskolan. Vi vill ge barnen en inblick i hur vi alla kan samarbeta för att på lång sikt skapa en positiv miljö för oss alla att vistas i.

// Hälsningar Prickarna: Angelica, Anna, Pernilla, Victoria och Emelie!

Karaktärer och miljöer

Hejsan!
Idag har vi konstruerat våra karaktärer samt miljöer. 

Ren, fågelmamma Sonja och fågelbarn Pip

Gård på landet

Skogen

Staden

Berättelsen till storyline / Victoria, Anna, Angelica, Emelie och Pernilla

Det var en gång en fågelmamma som hette Sonja. Hon levde högt upp i ett träd tillsammans med sin fågelunge Pip. En morgon vaknade Sonja och Pip av att trädet skakade och att ett högt ljud spred sig genom skogen. Trädet började svaja och mamma Sonja kikade ut bland grenarna. Hon upptäcker flera människor som står runt träden och sågade.

FRÅGA 1. FRÅGA 2.

Mamma Sonja förstår faran och hämtar Pip, lämnar sitt hem och flyger därifrån. De flyger längre in i skogen för att komma långt ifrån människorna. Fåglarna landar på en sten och Pip frågar ledsamt mamma vad som hände. Mamma Sonja förklarar för Pip att människorna sågar ner trädet, för att sedan ta med sig det och därför kan vi inte bo kvar där. Mamma Sonja tröstar Pip och plötsligt hör de en röst som ropar ”HJÄLP”. Fåglarna börjar flyga runt och lyssnar efter vart rösten kommer ifrån. Till slut ser fåglarna en ren som sitter fast i saker som inte hör hemma i skogen.

Fråga 3. Fråga 4.

Renen berättar att han behöver hjälp i att komma loss. Mamma Sonja försöker hjälpa renen med hjälp av sin näbb, men då hon märker att hon inte klarar detta på egen hand ber hon Pip om hjälp. Tillsammans får de loss renen och samlar ihop skräpet. Mamma Sonja berättar att de letar efter ett nytt hem och renen berättar att han vet ett ställe där det finns ett jättebra träd med massa mat. Han berättar vidare att för att ta sig dit måste man ta sig genom den stora staden och att han kan hjälpa dem att hitta dit. Fåglarna hoppar upp på ryggen och med sig har de skräpet när de traskar iväg.

När renen och fåglarna kommer in i staden känner de en annorlunda doft än vad de är vana med hemma i skogen. Det doftar starkt och det sticker i deras näsor.

Fråga 5.

Fåglarna ser en massa bilar och att det ryker från bilarna. Pip blir rädd när han får syn på en stor, grön bil som luktar konstigt. Renen förklarar för Pip att det är en lastbil som är fylld med saker som människorna kastar omkring sig. Lastbilen stannar lite längre fram vid några stora gröna lådor. Fråga 6. Mamma Sonja frågar renen vad det är för lådor och han berättar att människor sorterar sitt skräp där som lastbilen sedan hämtar. Renen säger att här kan vi slänga det skräpet som vi har med oss.

Renen och fåglarna fortsätter att vandra vidare genom staden och tillslut kommer de fram till en gård på landet. På gården finns det olika fruktträd och renen säger att det här är rena paradiset. Renen berättar att människorna som bor här är väldigt snälla och även på vintern kommer de ut med mat till oss djur. Andra fåglar flyger fram och välkomnar Pip och mamma Sonja och säger att här kommer ni att trivas. 

Tidsplanering /Anna, Emelie, Pernilla, Victoria och Angelica

Vi har beslutat att vi kommer att sitta onsdag den 16/12 torsdag den 17/12 och fredag 18/12.
Kommer vi att behöva mer tid för arbetet så kan vi disponera mer tid till det i början i Januari.

Planeringsschema

Storyline-punkt	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Produkt (resultat)	Ämnes- intentioner
En fågelfamilj bor i skogen och vaknar av att människor sågar ner deras hem.	Vad tror ni att mamma Sonja kommer att göra när hon upptäcker att människorna sågar i trädet? Varför tror ni att människorna sågar ner trädet?	Barnen får skapa fåglarna samt trädet.	Barnen får samarbeta två och två. Pedagogen finns med som stöd.	Flaskfärg, penslar, toarullar, färgat papper och lim.	Barnen får möjlighet att utveckla sina kunskaper i konstruktion samt utveckla sin förmåga i fantasitänk. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Skolverket, 2010, s.10)	Barnen får tillsammans diskutera om varför människor sågar ner träd, samt vad träd används till.
Fåglarna träffar renen som har fastnat i skräp.	Vad kan det vara för något som renen har fastnat i? Vet ni några saker som inte hör hemma i skogen?	Tillsammans med barnen går vi ut i skogen och letar efter föremål som inte hör hemma där.	Detta gör vi i helgrupp och pedagogerna fortsätter att vara ett stöd för gruppen.	Påsar att samla föremålen i, samt plasthandskar. Pedagogerna hjälper till att plocka upp vassa föremål, ex. glasflaskor.	Barnen får komma ut i en annan miljö och får praktiskt uppleva föremål som inte hör hemma i skogen.	Barnen får möjlighet till att lära sig om vilka föremål som inte hör hemma i skogen. Enligt Björklund (2014) är det grundläggande att vara ute i naturen och utforska för att visa barnen hur viktig miljön är för hållbarheten.
Renen och fåglarna kommer in i staden och ser att det ryker från bilarna och luktar konstigt.	Vad tror ni att det är som luktar?	Barnen får tillverka bilar.	Barnen får tillverka bilar parvis. Sopbilen tillverkar hela gruppen tillsammans, men turas om vid olika tillfällen.	Toarullar, färg, mjölkpaket, lim, färgpapper och korkar.	Barnen får möjlighet att testa på olika tekniker och material. Med hjälp av fantasin får de också möjlighet att påverka bilens utseende.   ”Verksamheten ska ge utrymme för barns egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus och utomhus” (Skolverket, 2010, s.7)	Tillsammans kan barnen diskutera och lära sig om de föroreningar som finns i samhället. De får också lära sig att konstruera och vara kreativa.
Renen och fåglarna går förbi en återvinningsstation där de ska sortera sitt skräp.	Har ni sett några sådana gröna lådor någonstans? Brukar ni sortera skräp hemma? Hur vet man i vilken låda man ska slänga vad?	Tillsammans med barngruppen går vi till en återvinningsstation med skräpet som vi plockade upp i skogen. Barnen får sortera skräpet i den lådan det hör hemma i. Barnen får sedan på förskolan konstruera en egen återvinningsstation.	Till återvinningsstationen går hela barngruppen. Vid konstruktionsarbetet delas barnen in i mindre grupper.	Kartonger, färg, lim, sax, pennor och så vidare.	Barnen får uppleva en återvinningsstation genom att besöka den då alla barn kanske inte har besökt en tidigare. Tillsammans med barnen samtalar vi kring sortering.	Barnen får lära sig att sortera skräp och hur det ska göras. ”Det är viktigt att problematisera samt ifrågasätta varför man exempelvis ska sortera så att det inte görs utan en förståelse för varför (Björklund, 2014).
Fåglarna och renen kommer fram till gården där fåglarna bosätter sig.	Hur tror ni att fruktträden ser ut? Hur kommer fåglarnas liv att se ut tror ni?	Barnen får konstruera olika typer av träd. Barnen får plocka naturmaterial ute i naturen.	Enskilt, med stöd av pedagog.	Färg, färgpapper, plockat material från naturen som till exempel grenar som ligger på marken, löv, stenar osv.	Barnen får använda sin fantasi.	Barnen utvecklar sin förståelse för att respektera naturen.

Presentation

Hejsan :)
Det är vi som är Prickarna. På nedersta raden till vänster har vi Pernilla Lundberg, 26 år och bor i Trollhättan. I mitten på nedersta raden sitter Anna Lundgren, 21 år och bor i Grästorp. Bredvid henne sitter Emelie Fyhr, 23 år och bor i Uddevalla. Längst upp till vänster har vi Victoria Flink, 25 år och bor i Lidköping. Sist men inte minst har vi Angelica Backlund, 22 år och bor i Trollhättan!

Tack och hej!